Arbetsmaterial från Magnus Bejmars arbete med vårt nya blodbadsmanus.
Detta brev är skrivit av Kung Erik XIV i Kalmar den 14 eller 15 september 1564,
Magnus Bejmars kommentarer finns i högerspalten.
Läs det sakta och högt så fattar man, tipsar Magnus.

Wÿdhere kunne

wÿ edher icke förhålle huru såsom

vårt togh till landh haffüer sigh

tilldragit att then tydh wÿ komme

 natläger üthenn for Calmare udi

Ryssby Socken förschickede wÿ Åche                          Åke Bengtsson

Bengtzson framför oss in i Blekindh

medh the findske Ryttere som

Anders Nilsson haffüer i befallningh,

sampt två fennikor kneckter

utöffer? hvilka Oloff Månsson

och Lasse v. Schare äre höffidhs-

männ til att bränne et litedt Slåt

ther i landtet som kalles Lyckou,

hvilket närmpst ähr wåre grentzer

beläghedt utaff the befästninger

som i Blekindh äre, Och dhå

förbe^te Åche therföre, sendhe

han Trumethernu frem före

till Slåtet, och fordredhe thz up                                     Sänder Trumpetare och

medh wåre schriffüelser, dhå                                         uppfodrar Lyckeby slott

suaredhe han som hadhe samme

Slåt i bafalningh hvilken heet

Knüt Hardenbergh at han --?--                                      Knut Hardenbergs svar

op och wåre tjinere intedt annet

till vilje, uthen krut och lodh,

lath och strax församble een heel

hoop Krigzfolk utaff the Dansche

Såldenerer och alle the böndher

han kunne öffverkomme, them

han förschickedhe emot förb^te

Åche till at ligge honom nedh                                        Strid emellan svenskar och danskar i en

alhredhe för --?--han kom fram                                      Bokeskog.

till Slåtet, Och när han var kom-

men medh Krigzfolket utöffver

en Bökeschogh, liggendhs emellen

grentzen af Lyckou Slåt, Så fölle

fiendernne på alle sidher till

Honom, Och hadhe när gjordt

honom et wäldigt affbräck och

nederlagh, hwar the Knechter                                        Lasse v: Schares Knektar manhäftige.

som under Lasse v: Schare änu

icke hadhe gjordt Åche så mage-

ligit(?) byståndh, Och ändogh same

fennike bleff två -?- --?--

slagen till väldige hopenn, så

ladhe the ligevell en stoor deell

aff fiendernne nedh thenn gångh,                                 Danskarne måste taga till flykten.

och jagedhe them på flychten, dogh

hadhe Åche Bengtsson icke thess

mere säkerheet för åke hann fick und-                           Svenskarne få undsättning

sätningh ifrå op, Ty fiendherne hadhe

så belägeret honum på alle sydher,

at han ingenstadz fick gå üt aff sit

läger till at förschaffe sigh the nöd-

torffwer han hadhe behoff till folket,

hwarföre dhå han sågh sigh ware in-

krächt(?) sendhe han oss budh och

gaff tilkenna huru thet hadhe

sigh och begärdhe mere hjelp,

Strax sändhe wÿ Anders Sigfridz-

son åstadh sampt Bengt Bagge

medh the halffüe Cartogher, för-

uthenn annet feldtschyt, sampt

Krut och lodh, och een fenike tydz-

sche Ryttere, Thesligt fyre feniker

Knechter och befalte at the Lyckou

Slåt schulle beschiute, Och hvar

mögeligit war eröffre, Thessligt

och komme Åche Bengtzson till

ündsätningh, så rychte the

flux fram medh Schyt, Munitioner

Ryttere och Knechter, Och effther

Rytterne hadhe för-

traffvet och komme hastigdt in-

på fiendherne som hade bestället(?)

wåre, Ty förraschede the them, och                               Danskarne öfverraskas och 30 nedlades ladhe enn heell hoop nedh på ett                          på ett bärg.

bergh widh pass(?) till ähnn(?) trettio

männ alle the andre flydde sin

koos, Så droghe wårt folk till Slåtet

och när the hade schutidt ther                                       Lyckeby Slott beskjutes och uppgifves upå till ähn tre omgånger och  af Hardenberg                                                                        

gjort et litedt holl på muren,

dhå kom thenn Knut Harden-

bergh löpendhs aff Slotet och gaff

thet up, bleff så han och alle the                                    tagenne

medh honom ther upå wore tagene

till fånger.

   Sedhena(?) begaff thet sigh at wÿ

rychte up med alt wårt Krygz-                                       Hela hären rycker in i Bleking;

folk in i Blekindh, och hadhe wÿ

medh op otte gfvadher Ryttere och

ellefve feniker knechther, och

strax wÿ wore kompne till Brömsbro

widh landsmärket, sendhe wÿ her Ca-

rolus de Mornay budh att han

schulle möthe oss widh Rotneby effther

wÿ ther först wille sökie wår lycke,

Och sedhen drage wydhere th-(?)

Gudh wille giffüe oss någen

framgångh --- förbe^te Köpstadh,

Hvilket wÿ och hadhe achtet

hwar han hadhe kommit till                                            och dragen till Lyckeby utan att

oss, Drogh så thenn dagh til                                          bränna och skinna

Lyckou fyre myll wägz ifrån

Grentzen, intedt schinneudhs eller

Brenneudhs i thet förhop, at Ble-

Kindzboerne schulle själfe illigen(?)

--?—och ghå oss tilhandhe

effther som wÿ ther um --?--

--?-- Åche Bengtzson hade                                            Blekingarna grepo några Svenskar

hoos them wärffüe latüt(?), men                                    som blifvit efter på wägen och

hvadt hende, -?- samme natten                                      upphängde dem.

wÿ war kompne ther in å lan-                                        Häröver förtörnad sände Konung

det taghe the fadt opå någre                                          Erik ut en trupp som skulle mörda

wåre tjinere, som bleffüe effther                                   och bränna allt hvad de öfverkommo

i wägen utaff Rytterne och Knech-                               emellan Lyckeby och Ronneby.

terne, hengde them up mod har-

nesk och wärjor, op till håån och

spådt, dhå wÿ thz förnumme, strax

fundhe wÿ üt Et hundret hake-

schyttere aff Knechterne, och

tjügü hesther utaff hvar Ryttere

fhane, och goffve them i

befalningh, at the schulle brän-

ne plundre och slå ihjäl, alt

thet the kunne öffüerkomme

emellen Lyckou Slåt och Rotne-

by, och gaff Gudh till lyckern(?)

att wårt folk ladhe nedh alle-

städtz på wägerne och i Schoger-

ne till Et tusendh mann bådhe                                       1000 man nedlades.

utaff the Såldnere(?) och böndher                                 Wäldigt byte roffades.

och finge et wäldigt bythe bådhe

medf(?) allehandhe fäuedt, Thafligt

och husgerådh, Strax annen

daghen effther som thette war

schedt kome böndherne till oss

och begärendhe bliffüe schonede                                  Bönderna anhålla om förskoning.

satte(?) oss och så gislenn, och sadhe

thet the wille svärje oss huldschap

och manschap(?), utgöre gärdher

effther som wÿ thz aff them be-

gärdhe, göre tilföring(?) till lägret medh

allehandhe nödtorffter,  --?-- --?--

--?-- , Theslige och gåå mann aff

huse, och följe oss tÿ wÿ them

haffüe wille, udi lyke måtto

loffwede the och at the wille

straffe the solduere och them

uppsöge som ther wore i landet, hoos

them och gjorde schade på wårt folk,                            Ställde gisslan för sig; lofvades fridbref.

Så anammade wÿ widh theris gis-

len, och loth tilsäÿe them, at the

schulle bekomme wårt fridzbreff,

när wÿ förnimme thet the

hållendhs hvadt såsom the i så

måtto utloffüet och oss tilsagt

haffüe, lothe förthenschuldh her

Carl Holgersson samt Knüt Tüges-

son bliffüe qvare vid Lyckou

medh två fenniker Knechter på

thet the schulle fadhte(?) thet up

som böndherne hadhe utloffvet.

   Sedhenn droghe wÿ fram bätter(?) in

moot Rotneby, ther mötte op dhå

Her Claess Christersson och Åche

Bengtzson, hvilke wÿ hade förschickt

med tü gsvadher Ryttere och Sex

fenniker Knechter till att brenne                                    Ronneby wille ej gifva sig;

och upfordre Stadhen, hvilke sadhe

oss at the ther inne woro

wille ingelunde giffüe sigh, uthen

hadhe så svaret, at thet war icke

Krygzbruk at giffüe någen stadh

up med mindre the som upfordre-

de bliffüe måtte drage utaff med

behåldne håffüer, Riffüe theris

feniker ifrå stakerne och haffüe

them medh sigh, med myckit annet                               utan trottsade(?)

som the dhå förebore. Och effther

i stadhen war 4 fenniker Krigzfolk

föruthenn borgere, böndher och annet

sälschap, Ty stälthe the sigh så

trotzige, hvarföre ryckte wÿ

anner daghen strax effther tÿt

till Rotneby med wårt Krigzfolk,                                  Staden uppfordras för andra gången.

och strax wÿ kommo therföre, lothe

wÿ annen gångh fordra them up,

gåffüe them och tillkenne, att hvis

the icke wille giffüe stadhen up

samme affthen, dhå wille wÿ

annen dagen lathe them see

hvadt rät Krigzbruk hadhe inne-

bäre, men the wore alt förherdedhe                               Dertil svaras Spefullt.

udi theris ondsko och giorde spee

aff oss, badhe oss draghe till Halm-

stadh, och när wÿ hadhe thet eröff-

ret schulle wÿ wäll bekomme Rot-

neby med, Så lothe wÿ strax be-                                    Kon:E: rådsläger.

rådslå med Knecterne, och -?-

them i schön, üm the wille stor-

me till förbe^te Stadh eller icke,

och sadhe them ther hoop

hvadt schade ther oss wille

följe hvar samme befästningh

icke schulle bliffüe eröffret,

Dhå sadhe alle mann, at the

wille fast heller ware dödhe ähnn

enn slyk bÿ schulle motstå them

och bliffüe oeröffret, Så komme

och thesligs wåre eigne(?) hengzt

sidher bådhe svarte och blanke

Ryttere, Theslig och Sffüer(?) Mån-

sons, Sören Trulssons, Claess Christhts

och Jochim Meyers Rythere, och

tilbüdhe sig wele storme mz

alle fennikerne, Menn wÿ

wille thet icke tilstedie, uthenn

toge allenest tiugü Rytthere

utaff hvar fennike som för^te

är, och befalte them hjelpe till at

före stormen ahnn, Så lothe

wÿ och kasthe loth huru monge

feniker aff knechterne som storme

schulle, och föll lothe på thesse

effther^te feniker, n:Gummundh

Oloffzsons, Peder Månssons, Lasse

Wässgöthes, lange Bengtz, Peder

Olssons och Anders Erichs-

sons fenniker, Så hadhe wÿ

och med någre bönder utaff Konge

och Upvidinge härader, hvilke

loffüedhe oss at the och wille storme,

Daghen ther näst efther üm morgo-

nen tideligen var förbe^te sex feniker

tilredhe(?) som schulle falle till

stadhen, och war så förordhet at

Gummundh Olsson sampt Anders

Erichsson schulle storme till på

norre sydhen um stadhen, och

Lasse Wässgöte sampt Peder Måns-

son på Östre Sydhen, På södra sydhen

schulle Peder Olsson och långe

bengt achte på och falle ahnn

Thesligs wore enn hoop fyrvärk

tilfl-?-edhe, som schulle kasthes

in på byn och när herüm war

alt bestået, lothe wÿ och någre

fenicher Knechter hålle udi theris

slagtordningh uthen för stadhen,

Thesligs och någre Ryther faner,

som schulle achte upå üm fiender-

ne wille göre utfall, Så begynte

mann först schiute med fyrvärk                                     Fyrvärket

in på stadhen, hvilket the medh

thet förste släckte, Menn enn

part begynte något til at bränne,

Sedhen lope enn att böndernre ahnn

som på Norre sydhen wore ?

    till at fylle graffüen medh

Ryss och bleffüe med thet förste

afslagne, Ther effter föll långe

Bengt och Peder Olsson med theris

Qvarter ahnn på Södre sydhen

och gjorde intedt annat till saken

uthen stodhe och klädhe

schot, Allenest hade the någre

Tyske Ryttet hooss sigh sampt

två bönder, hvilke någet gjorde till

saken så mycket som the kunne,

och ändogh wÿ nogsat ropadhe och

förmante them at the schulle falla

till medh macht, så wille the lige

well intedt  ? , Sedhen fall Anders

Erikssons fennike ahnn och bevis

Te sigh passeligä? Och goffüe sigh flux

Fram utöffver um graffen under

At staketeet som wor rundt üm kring

Stadhen, och stäckte med spedzer och

Hillbårder in genum förbe^te

Stakee trill fienderne, dogh ?

inghe utaff them ther in utöffüer

på  ? kom dhå Gummundh

Olsson med syna Kneckter, och full

till på samme sydhe som bönderne

hadhe tilför? Wijket ifrå,

gaff sigh utöffver graffuen, hugge

üm kull staketet, stegh sedhen upå

wallen, som ther innen före war,

medh två  ? fennike  ?

Och ändogh then ene bleff schoten

så war ligewell then andre fri

modigh och ? sÿn fennike

üm kring på wallen, ?

finge och the andre Knecktene

modh, full så hans hele fenike

in i Stadhen effteer honom,

Thernäst Lasse Wäsgöthe mz

the Kneckter han hade, Sedhen Peder

Månsson mz sijn fenike, När the

wore inkompne, sloghe the fienderne

utaff Kyrkiegården i Staden, och

toge Kyrkiegårdhen in, dhå gåffüe

fienderne sigh ? och rÿmpdhe in?

på torget, ther bleff dhå först et

wåldigt morrdh, förty the moste

dhå wärie sigh effther the hade

ingen annen utflyckt, Ty så monge

som goffüe sigh å andre sydhen

um Staden utöffüer en elff som

lop runt Stadhen förby, och hade achtet

sigh till ? på en wägh som

lop åt Danmark, the bleffüe

allesammens slagne, utaff the

Ryttere som wÿ hade på then ?

förordnet, och bleffüe till ähn Sex

hundredhe, så at watnet i elfwen

war rödt som blodh utaff the dödhe

Kropper, föruthen hvadt såsom i

Stadhen bleff nederlagt, och wore

fienderne så försgedt at man

föge omak hade för rhem, uthen

man stack üdi them, såsom udi en

hoop willsvin, och schonade man

ingen, uthen slogh ihiell alle ?

så att i Stadhen bleffüe mer ähnn Tü

tusendh mann üm halssen föruthen

månge Qvinnor och barn hwilke

the ameghtige finner sloge ihjäll,

Thy förthenschuld the inte sloppe in

med the andre aff Kneckterne

bleffüe the så förbittrrede, och hade

thet sÿgh så medh them, at ?

the tre andre feniker wore in i

Stahen och schermytzlade medfiender

ne, stodhe the finscke Kneckter

som Peder Olsson haffüer i befalningh

uthen före, och wisthe  ? så mycket

till räde at the kunne slå up Stadz

porten, eller någet tage till ther

med the kunne komme in, förr

ähnn på Sidztone halp mann

them in i Stadhen sedhen thet war

meste parten alt öffverståndet,

Och missthe wÿ ther inge flere utaff

wårt Krigzfolk, uthen widh pass ?

till ähnn Trettÿe personer dogh

inge nampnkünnige personer, uthen enn

tysk benåmdh Eskill? bogh?,

hvilken war förordnet till fäldtemester?

bleff ther och enn fyrverker be

nämpd Hans Helbagh?, hvilken

war schuten för ähnn wÿ komme ther+

för Staden, Theslig? enn fennikedra-

gere(?) benämpd Lasse Persson, ther

üm tilförenne är berört, Så haffüer

sigh thette her med St-?-men teldragit,                         Ronnebyboarnas deltagande i Dackes

Och haffüe the Rotnebys Kompa-                                 förräderi straffat.

ne(?) bekommit batulningh för förrä-

dere stycker som the offtue haffve

bedriffvit på Sveriges Ryke, besyn-

nerligen udi wår salighe K:Her

fadhers tÿdh, Dhå som Dacke-

feigden war och ähnn altydt sed-

henn, Så haffüer och vårt Krygz-

folk icke ille stadt sinn mödhe,

effther the haffue et wäldigt                                         Rikt byte

bythe bekomit både i Gull, Sölff,

penninger, Hussgerådh, Köpmandz-

warer, winu, miödh, salt och myckit

annet, thet mäste som hvar haffüer

kunnet(?) forde(?) tädhenn med sigh så

att många witare therutöffüer, att

ifrå then tydh wÿ bleffüe Kongh

i Sverige, haffüer aldrigh i någon

feiyde -?-then i Lifflandh eller

her -?-rykes falledht sådent stådt-

ligt bythe ibland Krygzfolket

som dhå, föruthenn hvadt såsom

bönderne finge, hvilke toghe så

myckyt Salt Clädhe och andre

warer medh sigh tädhenn som

hvar synthes och kunde forfordre,

Och hadhe man wäll bekommit mer

bythe besynnerligenn med fetalia(?),                             Branden förstörde mycket.

spannemåll och allehande warer

hvar mann hadhe så hafft tydh

at afställe brandhen, Menn

effter elden hade då fådt öffver-

handn utaff the fyrvärk som wore,

kastedt in på stadhen, Therföre

kunne man på sidzstenne intedt

mere redde, uthenn hvadt som

igen war thet brann alt sam-

mens up i asche med stadhenn,

Sedhen thette war schedt och wÿ

ändhå inge tidendher kunne be-

komme ifrå förbe^te her Carolus                                      Carolus de Mornay afhöres icke.

De Mornay hvadt såsom honom

ledh -?- then -?- war tilförmo-

dendhs till oss eller icke, Thesligs

och effter thet wÿ unge kundska-

per hade fådt üm fienderne ej

heller finge wÿ någen förfordringh                                Undsättning från Calmar uteblifver.

ifrå Sverige anthen med folk,

Schyt, fetalier(?), öll eller brödh

till at uphälle krigzfolket medh,

Therföre på thet at the icke schiedhe

bliffüe försmechtedhe och fare

ille, uthenn haffüe någet för

theris omak, och wäre thess wäl-

willigere på enn annen tÿdh,

begaffüe wÿ oss på samme dagh                                   Återtåg.

som Stormen war öffverstonden

thenn wägh tillbake igen som wÿ

wore kompne, Och effter thet wÿ

wyste wäll at the som på Soldisborgh

Slot wore, hvilket Slot ligger -?-

uth medh siösidhen widh thenn

Schånische grentze hade fadt enn

stoor förschräkelse utaff thetneder-

lagh som war schedt widh Rotne-

by, Therföre förordnede wÿ her Claes                           Claes Christersson afsändes mot

Christersson med fyre gsvadher                                    Sölfvitsborg.

Ryttere och tre feniker knechter

ther till att han schulle repkie(?) medh

them ther hädenn och thz bränne

och upfordre, Och hände sigh at

när wÿ wore affdragne, och Her

Claess war uprycht till förbe^te

Slåt, mötte dhå honom her Caro-                                   Han och de Mornay mötas på wägen.

lus på wäghen, Så fölgdes the dhå

bådhe åth medh Krigzfolket och

droghe foort till förbe^te Sollesborgh,

Menn när som the hvilke på Slå-

tet wore thet förnumme(?), tänkte

the att thet schulle wäre wår wäl

dige macht(?), satte förthenschuldh                              Danskarne förfärade öfver deras

eldhen på Slotet, brende thet up                                    ankomst uppbränna sjelva Slottet.

och droghe sinn koos, hvarföre

wände dhå förbe^te Her Claess och

Her Carolus üm igen, sedhen the

hadhe latidt upbränne Sollesborgh

Stadh, och ändhå enn lithen Köp-                                 Sedan Sv: uppbränt staden och

stadh Eleholmen benämpd, och be-                               Elleholm återvände de men

goffüe sigh på thenn wägh tillba-                                  afbrände hela Blekinge.

ka igen som the komme, brendhe

så upp altsammens, så mykit som

mellen for^te Slåt och Rotneby

war, Thesligs haffüer och her Ca-

rolus affbrändt hvadt såsom är

mellen Konge Häredt och Rotne-

by, och är nü alt affbrändt för-

härjidt och förderffüet hvadt så-

som emellen grentzenn och för-

be^te Sollerzborgz Slåt är.

Sammeldhs lothe wÿ och beställe                                  På återtåget delades Hoparne i olika

udi wårt afftogh ifrå Rotnebye at                                  delar på tvenne sider om hufvudvägen

nogre Rother utaff hvar Ryttere                                    för att bränna och plundra emellan

fhane som hooss oss ware bliffue                                  Ronneby och Lyckeby.

ther till förordnede? och utskikedhe

att the på bådhe sydherne um

oss ther wÿ framdroge schulle

brenne plundre och ströffe(?) hvadt

såsom ändhå war igen emellen för^de

Rotneby och Lyckou, på thz at fienderne

all nödtorfftigh fordrenschap schulle

therigennum bliffüe förtagenn üm the

hadhe achtet sigh ifrå oss på then

wägh genum Blekindh, hvilkit och

så schedde, så at wåre finge dhå och                             Äfven då fingo de ett godt byte

et godt bythe, ladhe och thesligs nedh                          och nederlade 55 män.

till ähn femhundret aff fienderne,

Och på thet at förbe^te fiendher

icke schulle stå så fridt öpet at

begiffüe sigh hyt in utöff^r grentzen

her effther som the haffüe hafft

ther lägenhet ähnn her till at

göre schade, Therföre lathe wÿ man

hålle opå och beferte(?) Lyckou Slåt,

och förordrede Åche Bengtzson och                             Åke Bengtsson och Jacob Tursson

Jacob Turssonn till Stådthållere ther                              Ståthållare på Lyckeby slått.

opå, Theslig^s haffüe wÿ och latidt

legge enn befestningh wid Affüe-                                 Afveskärs befästning.

scher, och forordret ther till otte

fenniker Knechter, som arbetet

ther sammestädz dagligen foortställe

schole, Thermedt droghe wÿ till Cal-                            Konungen drog till Calmare.

mare, hvadt lycke som Gudh alz-

mechtigh oss hereffther förläne

tänkes, ställe wÿ thet i Hans

gudomelighe hendher. Datum ut-

supra mutatis miotander till

Hertigh Magnus till frenkernne(?).